Idag så va Harry, jag och min mamma iväg till sjukhuset för att va med på Lekterapins dag :)

Vet inte om det är nån nerv eller nått som är i kläm...

Anders kommer hem sent ikväll :) Så härligt då han har varit iväg på jobb sen lördags morgon....

Imorse på väg till dagis så körde jag om en bil som körde för sakta
Harry: mamma räcar du?
Mamma: nej jag körde om den bilen för den körde så sakta
Harry: Det va en tant som körde
Mamma: jaha :)
Harry: ja för dem bara pratar och pratar och pratar

:D

Igår lekte han med Matilda hemma hos mina föräldrar :) det är deras grannes dotter :)
Harry: Matilda är min kompis. Matilda är min tjej :D

God morgon på er allihopa
min dag har startat bra med dels en rolig kommentar från Harry och fått visa körkort och blåsa för farbror blå :)
Nu kör vi :D

Fick frågan idag om hur jag mådde då det idag är en dag vars datum man aldrig kommer att glömma.
Och en dag som denna så känner jag mig glad och väldigt stolt :)

Jag är glad för att det har gått så bra för Harry :)
Glad och stolt över Harry för hur duktig han har varit under hela tiden sen vi fick beskedet för 2 år sedan.
Han har visat sån glädje och styrka och inte låtit något hålla honom tillbaka.

Jag är glad och stolt över alla människor som har funnits här för oss på flera olika vis.
Så tacksam för den sköterska på Lidens vårdcentral som gav sin lunch till oss när vi va där på torsdagen då de trodde att det bara va förstoppning...Så otroligt varm och snäll sak att göra för en annan människa..

Glad och tacksam för alla dem som hjälpe till med att fixa med allt praktiskt när vi fick beskedet..
Jag behövde aldrig själv ringa till dagis eller arbete och berättat vad som hänt.
Och det är jag väldigt tacksam för, för det hade varit så otroligt jobbigt för oss, i alla fall mig.

Glad och tacksam för alla fina gåvor Harry och vi fick från människor runt omkring oss :)

Glad och tacksam för alla fina ord och fina kommentarer här på bloggen :)

Glad för att det finns så bra människor som jobbar inom sjukvården..
Glad över att få se det enormt stora arbete Barncancerföreningen gör för barn och föräldrar och deras familjer som blivit sjuka...

Det har varit en resa som verkligen har fått mig att se på saker på ett helt annat sätt....
Man ska verkligen ta vara på det man har här i livet och se till att njuta så mycket man kan :)
Göra saker som får en att må bra, och inte glömma de små sakerna i livet.
Sitta och äta en mysig middag med familjen.
Bada med familj och vänner.
Läsa en bok för sina barn.
Unna sig själv tid till att göra nått man mår bra utav och inte fastna i att bara göra vardagssysslor.
Som att ta en promenad eller bara sitta och brodera en stund...

Va sådan underbar känsla igår när jag kom och hämtade Harry på dagis så kom han med en blomma och säger: "här mamma,jag har plockat den till dig" :)
Så lite kan värma så mycket :)

Mina tankar går varje dag till de familjer vars barn har förlorat sin kamp mot cancern och många tårar har rullat ner för min kind..
Minns så väl deras ansikten...och det känns ibland så orättvist att det gick så bra för oss men inte dem...

Men jag är otroligt glad och tacksam för varje dag jag får ha Harry hos oss....


Killen som va en solstråle trots cytostatikabehandlingar :) Kan man va nått annat än stolt över denna solstråle :D

Då man glömmer så fort så är jag glad för att jag skrev i bloggen om våran resa...Har även börjat skriva ut de inläggen så att de kommer att finnas kvar i framtiden...
Som sagt det va det här jag skrev då om våra första dagar efter beskedet och om hur vi fick det.

---

Ja vart ska man börja..det kommer nog att bli ett och annat stavfel,men jag kommer inte orka läsa igenom det för att kolla rättstavningen.

Allt började som en ganska så vanlig vecka. Harry va lite tröttare än vanligt. Va stängt på dagis i måndags. Så han va hos morfar. Va sen på dagis i tisdags, när morfar hämtade honom där sa det att han inte riktigt hade varit sig själv. Så när vi kom hem så tog jag tempen och han hade ca 37.5, ingen riktig feber men inte pigg och kry heller.
Då morfar va ledig så ställde han upp och tog Harry då så jag kunde åka och jobba för att kunna få undan mina stolar och va hemma med honom resten av veckan..

När jag skulle ta på honom nattblöjan på onsdag så märkte jag att hans mage va uppblåst och hård. Som när han nyss har ätit  välling, fast det hade han ju inte gjort, väntade för att se om det skulle ha försvunnit på torsdag morgon. Då det inte hade gjort det ringde jag till bvc och fick komma in dig på en gång. Där fick han diagnosen: halsfluss och förstoppad. Hade en sänka på 160 (ska inte vara över 8!! )....Kom därifrån med penicelin mot halsfluss och han hade fått lavemang där mot förstoppningen.

Fredag: Harry bajsar hela tiden,bara rinner ur honom. Han har slutat att äta. åt sista målet med välling ca 04.00 natten mot torsdagen... Harry är väldigt slö och medtagen. Sitter bara i soffan och halvsover. äter fortfarande inget,men dricker vatten. har fått lite högre feber.

Lördag: Harry är fortfarande väldigt medtagen och bara sover och vill inte äta nått. Dricker vatten. Magen är fortfarane uppblåst..
Ringer till sjukvårdsrådgivningen och berättar vad som hänt. De säger åt oss att åka in direkt till primärjouren inne i stan..kommer dit vid 15-tiden...En läkare kommer in och känner på hans mage.Säger direkt att han har inte halsfluss.det är nått annat. tar sänka på honom ( nu 230) Han skickar oss direkt till akuten med en remiss avsett vad sänkan hade visat.. Vi ska träffa en kirurg säger han...
Sagt och gjort, hämtar upp mormor på vägen dit (anders jobbar och ska iväg på crousing på kvällen,ser ingen anledning att störa honom)...Tror vi träffar 2 olika läkare)kirurger, en säger att det är blidtarmen och att Harry kommer att opereras inom 2 timmar. sen kommer nästa och känner och klämmer och säger att det inte är blindtamen...

Nu kan det hända att jag skriver allt i lite fel ordning då det har hänt så mycket på kort tid och jag har lite svårt att hålla isär allt. mormor får rätta mig lite sen.

Tror vi blir inlagda på iva, läkare kommer och pratar, står klart att det ska bli röntgen av han lungor och ultraljud på alltihopa (mage,buk,bröstkorg m.m.) Vi blir sen skickade tillbaka till iva och får vänta där i 1 timme...Då kommer läkaren och frågar vart pappan är, och säger att han vill att anders ska komma dit innan han säger vad det är...förstår då på engång att det är nått allvarligt..Hade det varit blindtarmen så behövs ju inte anders vara där. Tur så är anders i granloholm då, så han tar sig fort dit...Men känns som om det tar evigheter innan han är där och innan sen läkaren kommer dit...Vi flyttas in i uppvakningsrummet bredvid för att vi ska få det lite avskilt.

De berättar då att de har hittat en avikelse på levern, en tumör...Jag förstår vad de säger men ändå så går det inte riktigt in...Sånt händer bara andra...inte oss, inte Harry...

Man försöker va stark,men tårarna kan inte sluta rinna...Sover inte mycket den natten...
Sen går jag in i min "bubbla" behöver det för att orka. gråta och älta får göras senare, just nu har jag inte den tiden. Skulle aldrig klara av att gå igenom det här då...Hur länge jag kommer att klara av att hålla mig i den här bubblan utan att den spricker vet jag inte...men jag vet att jag har anders,familj och vänner som stöttar mig när den brister...

Sönsdag: Harry sövs ner. de ska ta fler prover. de tog prover redan på lördagen...Och så ska han på skiktröntgen. Få en klarare bild antagligen över hur tumören ser ut..
Bilderna skickas till umeå och vi får vänta på besked om vi ska till umeå och i så fall när.
De tar prover stup i ett på harry och han får antibiotika 3 gånger och dygnet. Han har dropp, och de tar blodprover för ha koll på levervärden,salthalter äggvitor mm. tar blodprover så ofta känns det som... Harry skriker och säger nej så fort en sköterska kommer in i rummet. Har redan lärt sig att förknippa dem med smärta =(

Måndag: väntar och väntar på besked...de tar blod för att kunna ha koll på alla värden..Han har diarre och det har börjat "fräta" på hans rumpa...Han skriker i smärta värje gång jag måste byta blöja...och han bajsar ca 10-13 gånger per dag, minst!! det gör ont i mig...för då är det jag som rör honom och ger honom den smärtan =(

Vid 13-tiden får vi besked om vad han har.. lägger in här så det går att läsa själv.

Levertumörer

För 2 år sedan började Harry sin stora kamp mot sin cancer.
Här är ett bildspel från den tiden..Och jag rekomenderar att man ser den på en dator där man har ljud, annars försvinner hela känslan i bildspelet och se det den gärna på helskärm. Symbolen längst ner till höger,går att trycka på den efter det att man startat bildspelet.

Vi har fått svar från röntgen och blodprovet som Harry gjorde den 25 april...

Harry har varit jätte duktig idag :) han har pratat och bussat med dem på jobbet och skruvat och haft roligt,när han började bli lite trött strax före 12 så fick han se bolibompa på datorn :) nu har vi ätit lunch och ska åka och handla mat innan vi åker hem :)