www.katrinarosales.se www.chawo.blogg.se

Hur jag tog mig vidare

Mitt inlägg riktar sig till dig,mamman som oxå har ett barn som fick hepatoblastom vid 2 års ålder. Vet inte hur jag ska få tag på dig, men jag hoppas du kommer tillbaka till bloggen och ser det här inlägget.
För jag känner igen mig själv i hur man letade runt på internet efter andra som hade varit med om samma sak och förrökte hitta information om hur det verkade gå för dem barnen för att på så vis kunna lista ut hur det ska gå för sitt eget barn.
 
Alla hanterar vi sorg och motgångar på olika sätt, så det gäller att hitta ett sätt som får det att funka just för sig själv.
Jag gick in i en bubbla i samma sekund som jag fick beskedet. Jag fällde inte många tårar utan jag gick genast in i att börja planera allt det praktiska med posten;tidningen och sådana saker.
Men jag isolerade mig oxå från att behöva prata med omvärlden om allt som hände. Jag hade underbara vänner och familj som tog hand om att sköta kontakten med mitt jobb,dagis mm. så jag kunde lägga all min fokus på att vara mamma till Harry.
Jag lät sköterskorna och läkarna sköta sitt,låta dem få göra det dem är bäst på. och jag gjorde det jag va bäst på. Vara mamma...
 
Att börja skriva på bloggen tyckte jag va väldigt skönt, det va ett sätt för mig att kunna nå ut till alla runt omkring oss som ville veta hur det gick för Harry.
Jag kunde ändå vara kvar i min bubbla. För så länge jag slapp sätta orden i min mun om vad som hände eller läsa högt alla fina komentarer på bloggen så bröt jag inte ihop. Men jag kunder aldrig prata om det högt utan att börja gråta.
Och idag är jag väldigt glad för att jag skrev i bloggen för nu har jag kvar Harrys resa i skrift. och läser i den lite nu och då för att bearbeta det vi har gått igenom och så finns det kvar för Harry om han vill kunna läsa om vad han gick igenom när han blir större.
 
När vi va där så försökte vi hitta på småsaker hela tiden, kunde va att gå ner i Stora entren och köpa en glass och gå ut titta på bussarna som åkte förbi. när han va fri droppställningen gick vi ner till dammen och matade änderna, besökte 4H gården, reptilhuset, ta en busstur ner på stan och äta nått.
Jag lånade en barnvagn från sjukhuset och gick många promenader med honom så fort han var fri från droppställningen.
Harry åt mest samma mat som mig och mamma när vi va inne på sjukhuset för att det skulle kännas mer som om det va en vanlig middag hemma.
Vi hade turen att Harry åt ändå ganska bra och då han drack välling så man kunde blanda ut den med sondnäring så Harry behövde aldrig nån knapp på magen.
 
Idag har det gått 5 år sedan Harry blev sjuk, han är helt frisk och har gått på jämna kontroller där allt har sett bra ut....
Det enda spår som han har efter cancern är en lättare hörselskada (han behöver inte ens hörselapparat) och han ärr på kroppen efter operationen och CVK.
 
om du vill prata mer eller fråga mer frågor så lämna din mail i en kommentar så kan jag kontakta dig.
 
Jag hoppas att allt kommer gå bra för er, och du är starkare än vad du tror och man anpassar sig väldigt fort till sitt nya liv med ett barn med cancer.
Massor av styrke kramar till er <3
 
 

Rutin läkarbesök med Harry

Idag va vi iväg till sjukhuset och träffade Harrys läkare som vi gör var 3 månad :)
Och Harry har verkligen vuxit och förändrats under de här åren :)
från början när Harry blev sjuk då han va 2 år så va han livrädd för att ställa sig mot väggen för att kolla längden. Han totalvägrade...Minns en gång när vi fick lägga honom på golvet och rita på golvet för att sen mäta med ett måttband..
Men nu så hoppas att glatt upp på britsen och gör allt som hans läkare ber honom att göra utan problem :)
Va inte ens problem med att kolla blodtrycket längre :)
Dock blev han rastlös mot slutet och skötte sig inte så jätte bra medans jag pratade med han läkare...
 
Men om allt fortsätter att se bra ut så kommer han troligtvis att bli friskförklarad nån gång under nästa år :)
I maj så är det 4 år sedan vi fick beskedet...Tiden går bra fort :)
 
Vi träffade även Harrys dagiskompis där som skulle få cellgifter, va mysigft att träffa dem och sitta och prata :)
Är nog första gången vi tajmar in och är där samtidigt :)

Rutinkontroll på sjukhuset med Harry

Idag va det dags för de vanliga rutinkontrollerna Harry gör var ca var 3 månad.
Känns skönt att de har sån koll på honom. Och skulle vilja ge en stor ros till Harrys läkare och alla andra på barnmottagningen som tar hand om Harry.
 
 
Vi har haft lite tankar kring att Harry är så trött när han har varit på dagis.
Jag tycker att han är lite för trött med tanke på att han bara är där 5 timmar 3 dagar i veckan, och han börjar ju inte förens 8:45 så han brhöver ju inte gå upp super tidigt på morgonen.
Men han har ju sin hörselskada så med största sannorlighet så är det den som gör att han blir så trött..
Men känner att jag ville ta upp det och att det kollar blodvärde och så för att se att det inte är nått annat som är orsaken.
 
För det enda symptom Harry hade innan veckan vi fick veta att han hade cander så va det just onormalt trött..
Men då tyckte jag att det verkade logiskt att det var på grund av att vi hade ställt om klockan till sommartid och han hade långa dagar på dagis....
Men jag/vi tänker inte göra det misstaget igen, så nu vill jag kolla upp det direkt..
 
Och Harrys underbare läkare förstår det och lyssnar på våran oro så vi kollade blodtryck,blodvärde och han passade även på att kolla alfaphetaproteinet...
Sen ringde han innan han gick hem från jobbet med provsvaren och allt hade sett jätte bra ut :)
Sån lättnad och så snällt av honom att ringa samma dag :)
 
Det finns ett annat alternativ kvar till varför han kan vara trött och det va att han såg att den högra polypern var förstorad...tror det va det :) va nått med vävnad på höger sida och polypern :) jag har ju minne som en guldfisk :)
Harry gör andingsuppehåll ibland på nätterna och snarkar ibland. Men jag har aldrig tänkt på hur ofta det är eller hur länge han gör andningsuppehåll...
Så ska skriva upp sånt tills han ska dit igen i december :)
 
Jag ska även ta kontakt med personalen på magnetröntgen för att kolla möjligheten för Harry att få komma dit och göra studiebesök så vi kan börja jobba för att bli fri sövningen i framtiden :)
Harry är ju väldigft rädd för nya saker och speciellt för ljud, så kommer krävas mycket tid och mod för Harry att klara det...Men när han sen väl vågar det så är jag säker på att det kommer gå galant även i framtiden :)
 
 
 

Harrys dag på sjukhuset

Kändes lite konstigt när grabbarna åkte iväg imorse, men jag fick ju nått att göra sen när jag skulle på bvc med Ragnar (skriver om det morgon).
 
Harry har varit jätte duktig idag och satt still och skrek inte när det skulle sätta en infart i armen. Han sa bara aj :)
 
Så det va ju himla roligt :)
 
Allt hade gått bra och han hade varit lite vinglig och yr efter narkosen, men han skulle ända upp och gå så det gick inte så rakt :)
Han hade tydligen satt sig upp tidigt när han vaknade upp ur narkosen på uppvaket och gungat med överkroppen. Och sen va han för rolig :)
 
Harry: "Pappa jag är lite yr"
Sköterskan: "är det jobbigt att va yr?"
Harry: "nä, jag tycker det är roligt att vara yr" :)
 
De gjorde inte CT idag utan den röntgen får han göra nästa onsdag.
Röntgenläkarna har bestämt att han inte får göra både MR och CT samma dag längre. 
För kontrastvätskan är inte bra för njurarna, och få 2 olika samma dag tyckte dem inte alls va bra.
Känns bra att dem gör nått åt det men samtidigt kostigt att det inte har hänt nått tidigare då han igentligen har slutat med att göra de 2 röntgen samtidigt. Det är ju bara den här gången.
Men men bättre sent än aldrig. 
 
Så på onsdag ska Anders och Harry dit igen och då ska de prova att göra CT utan att söva Harry då den går väldigt fort att göra, men för säkerhets skull så har de bokat för narkos om det skulle behövas så får han bara en lättare sövning för ca 20 minuter om det skulle behövas.
 
Harry fick med sig en gossedjurskanin för att han hade varit så duktig där idag.
Och han va så underbar, för direkt när han kom hem så gick han fram och gav den till Ragnar istället för att behålla den själv :) Han är så underbar och fin storebror :) man blir så stolt :D
 
 
 

Lekterapins dag :)

Igår va det lekterapins dag på sjukhuset och i år tog Harry med sig sin kompis Anton :)
Mamma och pappa va med för att hjälpa mig med barnen :)
 
Harry va för blyg även i år och vågade inte prova nått, men Anton provade att rida på en ponny :)
 
 
Undertiden Anton red så berärrade Harry för några killar från GIF Sundsvall hur man sparkar en boll :)
 
 
En polisman visade Harry och Anton alla saker han hade i sitt "bälte", och de tittade med stora ögon.
Sen vägade Anton provsitta i polisbilen :)
 
 
Takida var oxå där och en vän till oss va snäll och gick och fixade ett singerat kort till mig :) 
 
 
Harry ville visa Anton lekterapin :) och hade Harry fått välja hade de varit där inne hela tiden och lekt :)
 
 
Men avslutningsvis så va det Harrys favorit :) Clownen Daff Daff :)
 
 
 

 

Svar på Harrys ena röntgen

Harry har ju gjort en 2 dimensionell röntgen för första gången istället för CT.
Vi har fått svar på den nu och de anmärkte på att området i anslutning till lungporten på vänster sida var mer markerad än höger sida.
Orsaken vhade de svårt att utala sig om då det är en tvådimensionell och de inte har nån tidigare sån bild på Harry att jämnföra med.
Så han kommer få göra en CT sammtidigt som de ska göra en MR nu på onsdag.
För att se hur det ser ut.
 
Känns skönt att de verkligen kollar upp allt, det ger en trygghetskänsla :) även om man givetvis blir lite orolig.

Hörselhabilitering

Igår så va Anders och jag upp till Härnösand och Barn- och ungdomshabiliteringen för att få träffa en kurator och talpedagog angående Harrys hörselskada.
De va jätte trevliga och det kändes väldigt bra när vi gick därifrån.
 
Jag glömde att få med mig audiogrammet över hur Harrys hörselskada ser ut men om man kollar på det här nedanför så hör han bra eller okej i alla fall på 125-4000Hz men på 4000-8000 Hz så störtdyker det ner.
Den blå "bananen" är talområdet.
Så det är ord med f,th och s som han hör sämre.
Och skadan sitter inne i den lila snäckan om man tittar på bilden nedan. Dert är "håren" där inne som transporterar ljudet vi hör upp till hjärnan och de "håren" för frekvenserna 4000-8000Hz som är "trasiga" för Harry
 

Och det är den typen av hörselskada man kan få utav cellgiftbehandlingarna som Harry fick.
                                   
 
 
Vi fick även med oss en bra pärm med massa information :)
Och så kommer dem att sköta kontakten med komunen så att förskolan får information om Harrys skada.
Kanon tycker jag :)
 
I om med att Harrys skada är så mild så behövs inga hjälpmedel utan det är mer ljudmiljön runt honom som vi ska tänka på.
Inte prata med varandra när man är i olika rum, försöka ha ögonkontakt när man pratar, och inte alltid ha radio och tv på sammtidigt som man äter tex :)
Det sista kommer bli lite jobbigare för oss då vi är vana att alltid ha radion på :) men vi ska försöka att stänga av den när vi äter, då blir det ju mer att man sitter och pratar mycket och då är det bra att inte en massa annat ljud stör.
Sen även tänka på att Harry kan bli trött att vara i ljudmiljöer där det låter mycket.
 
 
Nu är det bara kontakta sundsvalls sjukhus och få ut en journal kopia eller ett intyg på Harrys hörselskada och att den beror på cellgiftbehandlingen och skicka in till försäkringsbolaget och se vad dem kommer säga.
 
Och nästa vecka så ska Harry göra en slätröntgen för första gången, så jag hoppas det kommer gå bra.
Dem har ju bytt ut den ena röntgen så han ska utsättas för mindre strålning.
Känns lite jobbigt att jag inte ens kommer att kunna vara med sen när han ska sövas och göra magnetkamera undersökningen. Jag har ju nästan varit med på allt som har haft med Harrys cancer att göra.
Men för försäkringskassan så får jag inte vara med Harry när jag är föräldraledig med lillen och Anders tar vård av barn för att följa med Harry. 
Så jag får snällt vänta hemma med lillen :( Jag hade velat att vi hade kunnat vara där hela familjen :)  
 
om det har blivit otydligt så fråga gärna om det är nån som har nån fråga om hörselskadan :)

Kontroll av Harrys hörsel

I tisdags så va vi till öronmottagningen och hörcentralen för att kontrollera Harrys hörsel.
Vi har reagerat på att han vill ha ganska högt när han ska se på film ibland inne på sitt rum, att han säger "vad sa du" ganska ofta ibland, han pratar högt...
Bara småsaker, men det i kombination med de tidagre hörselkontrollerna har gjort att man har haft i bakhuvudet att det kunat vara nått tokigt med hörseln.
 
Och nu har vi fått det klart att han har en hörselskada.
Kan vara en biverkning från hans cellgiftbehandlingar, då vi vetat att de kunnat skada hans hörsel, så de gjorde hörselkontroller före varje cellgiftbehandling.. men i nuläget vet vi inte om det är det som är orsaken.
 
Vi vet inte så mycket överlag just nu.
Det vi vet är att han ska kolla hörseln 1 gång per år, sen ska vi få åka till Härnösand för att träffa nån som kommer förklara mer om hur Harry påverkas av hörselskadan och vad vi kan göra för honom.
Och dagis kommer oxå att uderrättas om hörselskadan.
 
Så berättar mer sen när jag vet mer själv :) 

Harry BVC

Idag va det dags för Harry att vaccineras igen som en del vaccinationsprogrammet som alla småbarn erbjuds, och som Harry måste ta om som följd av cellgiftbehandlingarna.
 
Anders förberedde honom jätte bra igår om vad de skulle göra idag, om att han skulle få ett stick med en spruta och att det skulle göra lite ont, men va viktigt att han satt still och det va bra om han försökte att inte skrika.
 
Och Harry hade varit jätte duktig och bara låtit lite grann :)
 
Så som belöning så åkte vi till Barnens Hus så fick Harry köpa en leksak :)
 
Vi är så stolta över honom som får gå igenom så mycket och han gör det så himla bra :D
 
 

Läkarbesök

Igår så va det dags för läkarbesök för Harry som han gör var 3 månad.
Och det gick fint :)
105 cm lång och väger 17.2 kg nu :)
 
Jag fick se lite röntgenbilder :) och det ser ut som om Harrys lever nu är normalstor :)
 
Då det är hörseln,hjärtat och njurarna som vanligast påverkas av de cellgifter som Harry fick så har de lite extra koll på det.
Så fick veta att han kommer få gå på kontroller på hjärtat även när han blir vuxen, så det känns tryckt :)
Sen har jag för mig att de har släppt honom när det gäller njurarna, men Harrys läkare vill ha lite koll,så Harry ska få lämna ett vanligt urinprov när han ska till BVC för vaccination nästa vecka.
 
Hans hörsel har ju varit nått som det har återkommit "problem" med. Han blir inte helt godkänd, men då han va mindre så gjorde de ju aldrig nått mer än bara göra vanliga hörseltest på honom, vilket har känts meningslöst då det inte leder nån vart.
 
Men nu så ska de kolla upp hur trumhinnan rör sig i örat. Så rör det sig dåligt så vet man ju att det är nog så att han även hör dåligt. Nu händer det nått vettigt i alla fall :)
Han va röd och svullen och man såg välsigt mycke blodkärl i örat på honom igår..
 
I maj blir nästa röntgen :) skönt nu när det är längre mellan röntgerna :)
 
 

Stolt över lillemannen :)

Det har verkligen gått super bra idag :) 
Harry va så duktig :) 
Och nu är han även vaccinerad på säsonginfluensan :) passade på att göra det när han va sövd så han slapp vara med om fler stick än nödvändigt :) 
Harry visste inte om det så när han badade innan han skulle gå och lägga sig så upptäckte han det :) 
Och han va duktig och tog bort båda plåstren själv :) Han va så stolt över det :) han stod upp i badkaret med världens största leende och visade de bortrivna plåstren :)
 
En bild från när han är tillbaka på barndagvården och äter en yoghurt och tittar på Hitta Nemo :)
 
 
 
 

Förberedelser för sjukhuset

Har nu packat det mesta inför morgondagen då det är dags för kontroll bestående av blodprov och röntgen för Harry.
 
Några böcker, gossedjur, ombyte och tidningar till mig är packade, fikat/lunchen står i kylen.
 
Harry och jag har även suttit och tittat på 1177.se hemsida på en video om hur de gör när de sätter nål(infart) i armen...hoppas så att det kommer gå bra...
 
Gör så ont i mig när man ser hur rädd han är och hur han verkligen inte vill sätta nål, han får sådan panik..
Men vi ska prova att kolla på filmen imorn innan vi åker oxå, är även beredd på att han ska få lugnande fast jag inte är förtjust i att han får det.
 
Bara försöka få mycket sömn i natt och hålla tummarna och be till högre makter att det kommer gå bra imorn.
Han ska ju även vaccineras men jag har skrivit till dem att jag har önskemål om att de ska ge honom den medans han är sövd, men vet inte om de kommer att kunna göra det.

Harry läkarbesök

Idag så var Harry till sjukhuset för att träffa sin läkare...
Det va bara en vanligt träff med läkaren men att kolla längd,vikt samt gå igenom den senaste röntgen..
Är skönt att ha de här träffarna för man får även en chans att ställa frågor i lugn och ro :)
 
Allt såg bra ut...
 
Värdet som de mäter (Alfaphetaproteinet) låg på 5 nu senast...för att vara normalvärde så skulle de vara under 8 och Harry brukar pendla mellan 15 och 5. Men med tanke på att värdet va strax över 60 000 då han va sjuk så är det inget man oroar sig för att det går upp till 15 ibland...
 
Och han förljer längd och vikt kurvorna fint :)
 
Nu ska vi äta middag innan det bar av till Zumba :) och då Anders jobbar så ska Harry få vara med grannen :)
 
 

Sjukhus + Drakborgen

Tack för och främst för de värmande orden i kommentarerna i förra inlägget :)
 
Dagiset va stängt idag så vi har haft en lite annat för oss idag :)
 
Först började vi dagen med att åka till sjukhuset för att lämna ett blodprov som glömdes ta i samband med röntgen...
 
Har försökt att förbereda Harry så gott det går men han hatar verkligen att lämna blodprov, även omd et denna gång räckte med ett stick i fingret....
När vi väl kom in i rummet så skulle han dra ner tröjan för handen så han kunde gömma fingrarna...
Sköterskan som har träffat Harry många gånger va jätte duktig med honom och vi försökte verkligen ge honom tid till att finna mod, men till slut fick vi inse att han kommer inte att göra det här frivilligt så det blev till att hålla i honom och tvinga fram handen...
 
Hans skrik va så hjärtskärande att det blev för mycket för mig, klarade inte av att hålla mina tårar borta.
Men tror inte att Harry märkte något..Det är första gången som jag inte har kunnat håla tårarna borta tror jag sen hans första vaccination när han va 3 månader..
 
Men han va så duktig att nästan direkt efter sticket så slutade han grina och började prata med sköterskan om vad hon gjorde när hon klämde ut blod från fingret och om hon va klar snart...
Vi hade med oss en stressboll som va tänkt att han skulle klämma på istället för att skrika, det total floppade ju först men nu när han va lite lugnare så provade han klämma på den och efter en stund så berättade han stolt för sköterskan att nu behövde han inte klämma mer, fast än att hon inte va klar :)
 
Hon va så duktig med honom :) Efteråt så fick han ett plåster som hon målade en katt på :)
Och fick även 1 biobiljett och 1 biljett på en mellan dricka och popcorn som Mina stora dag har fixat till sjukhuset :)
Harry sa glatt hej då och var på glatt humör när vi gick därifrån så det va väldigt positivt :)
 
Och då det är ett viktigt blodprov så är det inget vi vill strunta i att ta... 
Det är det värdet som stack iväg i höjden då han hade en levertumör så man tar provet för att ha koll på att värdet inte börjar gå upp igen....
 
Sen bar det av till en dag på Drakborgen :)
Efter vi har varit där några timmar så kom även några andra barn från Harrys dagis som han lekte med :)
Så han har haft en toppen dag trotts allt :D
 

Känslosam

Har varit väldigt känslosam de senaste dagarna och tänkt väldigt mycket på tiden då Harry va sjuk....
 
Harrys resa gick så väldigt fort från det att diagnonsen kom och det att han va färdig behandlad...
ca 6 månader....
 
Men sedan har vi nu i 2 år gjort röntgen var 3 månad...Så samtidigt så försvinner aldrig påminnelsen....
Men just allt det intensiva med behandling och operation gick så fort att man aldrig han tänka på hur allvarligt det va utan all fokus låg ju på Harry och att han skulle få en så normal vardag som möjligt oavsett vart vi var...
 
mitt bästa sätt att berabeta allt känslomässigt känner jag är då jag kommer in i den här speciella stämmingen som jag hamnar i ibland och då kunna få skriva av mig här...
 
Brukar även kolla i en bok som jag har gjort med bilder från den tiden, och en annan bok från hans första levnadsår...
 
Blir även så att jag brukar kolla på bilderspelet som jag har gjort...
 
För det här med att gå och prata med nån va inte min grej...provade en gång men kände att det gav mig inte så mycket...99% av tiden sen det hände så mår jag ju bra, och det är bara när det är den där 1 % som jag behöver prata och bearbeta....
 
Är även de kvällarna som jag brukar gå och hämta Harry från hans säng när jag ska sova bara för att få ha honom nära och känna värmen från honom...Vet inte vad jag skulle göra utan honom, han är min prins.....
 
Här är bildspelet som jag brukar titta på om och om igen
bildspel
View more presentations or Upload your own.
 

Svar från läkaren

Igår ringde Harrys läkare för att medela resultatet av röntgen som gjorde i för nån vecka sen..
Lungor,lever och de såg bra ut :)
Men han har fortfarande vätska i bäckenet....men de vet inte varför han har det....
Är tydligen vanligast hos patienter som är menstruerande tjejer/kvinnor :) och det är han ju inte :)
 
Men då han mår så bra i övrigt så är det inget man oroar sig över :)
 
de glömde dock att ta blodprov på honom i samma veva för att kolla alfafetaproteinet så vi ska in igen nästa vecka för att göra det :)
 
Men allt ser i alla fall fortsatt bra ut för Harry :D

Oflyt på sjukhuset

Kastade i mig lunchen på jobbet för att hinna hämta upp Harry och komma i god tid till sjukhuset för att hinna anmäla oss i centralreceptionen...
Allt flöt på bra och kl 13:05 satt vi i väntrummet och Harry hade tid hos sin läkare kl 13:15

Harry läste en bok en stund :)

Sen väntade och väntade vi...det kom folk till väntrummet och folk gick....

Men vi satt kvar...5 minuter blev till 20 och så fortsatte det...

När klockan va 13.50 kom det en och frågade om vi fått hjälp och förklarade då mitt ärende...
hon gick och sökt våran läkare men hade inte fått nått svar...

Sen kom en sköterska som vi har haft mycke kontakt med i och med när Harry va på barndagvården..
hon lyckades få reda på vart han va men inte när han skulle komma....

När klockan va 14.10 bestämmer jag mig för att gå ut till bilen för att hämta bananer och vatten och att jag va tvungen att förlänga parkeringsbiljetten då den bara hade 5 minuter kvar och jag inte hade nån aning om när det skulle bli vår tur...
Hade ju bara betalt för 1 ½ timme......

Så jag springer ut till bilen (hade parekerat precis utanför barnmottagningen) är borta max 3 minuter...
Och när jag kommer tillbaka berättar en mamma som jag hade pratat lite med tidigare att läkaren hade varit förbi och sökt oss...

Alltså vad är oddsen för det.....har varit i det rummet i ca 80 min, men när jag är borta i 3 minuter då kommer han.....

Jag hittar igen honom och vårt läkarbesök kan äntligen börja :)

allt gick bra :) och han kunde inte känna nått kostigt,höra eller se nått som va fel :)

När vi sen skulle åka därifrån strax före 15 så sätter jag mig i bilen och öppnar min loka som jag hade med mig....och givetvis hade ju den blivit omskakad för den låg ju i påsen jag sprang och hämtade i bilen...
Så det pyser ut en massa över mina ben så det ser ut som jag kissat på mig...och jag som skulle till Berners efter jag hämtat upp Anders för att hämta min bil som va klar...

suck.....

Men byxorna torkade fort :)
Bilen är hämtad :)

Slutet gott
Allting gott :D

Vi är lite extra stolta över vår son Harry en dag som denna :)

Fick frågan idag om hur jag mådde då det idag är en dag vars datum man aldrig kommer att glömma.
Och en dag som denna så känner jag mig glad och väldigt stolt :)

Jag är glad för att det har gått så bra för Harry :)
Glad och stolt över Harry för hur duktig han har varit under hela tiden sen vi fick beskedet för 2 år sedan.
Han har visat sån glädje och styrka och inte låtit något hålla honom tillbaka.

Jag är glad och stolt över alla människor som har funnits här för oss på flera olika vis.
Så tacksam för den sköterska på Lidens vårdcentral som gav sin lunch till oss när vi va där på torsdagen då de trodde att det bara va förstoppning...Så otroligt varm och snäll sak att göra för en annan människa..

Glad och tacksam för alla dem som hjälpe till med att fixa med allt praktiskt när vi fick beskedet..
Jag behövde aldrig själv ringa till dagis eller arbete och berättat vad som hänt.
Och det är jag väldigt tacksam för, för det hade varit så otroligt jobbigt för oss, i alla fall mig.

Glad och tacksam för alla fina gåvor Harry och vi fick från människor runt omkring oss :)

Glad och tacksam för alla fina ord och fina kommentarer här på bloggen :)

Glad för att det finns så bra människor som jobbar inom sjukvården..
Glad över att få se det enormt stora arbete Barncancerföreningen gör för barn och föräldrar och deras familjer som blivit sjuka...

Det har varit en resa som verkligen har fått mig att se på saker på ett helt annat sätt....
Man ska verkligen ta vara på det man har här i livet och se till att njuta så mycket man kan :)
Göra saker som får en att må bra, och inte glömma de små sakerna i livet.
Sitta och äta en mysig middag med familjen.
Bada med familj och vänner.
Läsa en bok för sina barn.
Unna sig själv tid till att göra nått man mår bra utav och inte fastna i att bara göra vardagssysslor.
Som att ta en promenad eller bara sitta och brodera en stund...

Va sådan underbar känsla igår när jag kom och hämtade Harry på dagis så kom han med en blomma och säger: "här mamma,jag har plockat den till dig" :)
Så lite kan värma så mycket :)

Mina tankar går varje dag till de familjer vars barn har förlorat sin kamp mot cancern och många tårar har rullat ner för min kind..
Minns så väl deras ansikten...och det känns ibland så orättvist att det gick så bra för oss men inte dem...

Men jag är otroligt glad och tacksam för varje dag jag får ha Harry hos oss....


Killen som va en solstråle trots cytostatikabehandlingar :) Kan man va nått annat än stolt över denna solstråle :D




Bildspel på Harrys resa mot att bekämpa sin cancer

För 2 år sedan började Harry sin stora kamp mot sin cancer.
Här är ett bildspel från den tiden..Och jag rekomenderar att man ser den på en dator där man har ljud, annars försvinner hela känslan i bildspelet och se det den gärna på helskärm. Symbolen längst ner till höger,går att trycka på den efter det att man startat bildspelet.

Reslutat från röntgen

Vi har fått svar från röntgen och blodprovet som Harry gjorde den 25 april...
Det såg bra ut :D
Men han hade kvar vätska i buken men att det hade minskat sen förra gången.
Han skickar även bilderna till läkarna i Umeå och han har även skickat med en förfrågan till dem om det är aktuellt med att glesa ut kontrollerna till va 6 månad istället :)
Roses | via Tumblr
Roses | via Tumblr
RSS 2.0